Det finns en strategi bakom alla beslut, men den är inte alltid medveten. Ju fler vägval man har framför sig, desto viktigare är det att man vet man är och vart man är på väg, inte minst på webben.

Ordet strategi ger sken av att rymma en svårgripbar värld av högtflygande målsättningar och listiga dispositioner, långt ifrån den dagliga verksamheten på en arbetsplats. Detta är delvis sant, delvis falskt. Sant eftersom strategins uppgift inte är att vara en instruktion för den dagliga verksamheten, men falskt eftersom all verksamhet är en del av den stora helhet som strategin beskriver. I grund och botten är en strategi ett verktyg som stödjer beslutsfattandet. Ställd inför två tillsynes likvärdiga alternativ har man alltid strategin att falla tillbaka på, Där är målen och vägarna utstakade och man kan förhindra att tidigare och kommande beslut motverkar varandra.

En strategi är med andra ord inte något dramatiskt, koncept utan ofta mycket självklara saker som måste formuleras för att den egna organisationen skall ha en gemensam plattform för den verksamhet som strategin gäller.

En webbstrategi kan vara fristående eller en del av en större kommunikationsstrategi. I vilket fall så syftar den till att beskriva mål och mening med organisationens webbnärvaro. Närvaron på webben är mer än bara organisationens webbplats. Den innefattar även sådant som var och hur ofta den egna organisationen syns och nämns på andra webbplatser, i annonser, i bloggar osv.

Organisationens webbstrategi bör beskriva bakgrunden och orsakerna till att organisationen är eller skall bli närvarande på Internet. Detta övergår naturligt till att formulera ett eller flera syften med webbnärvaron: t.ex. öka försäljningen, sprida kunskap, ge support åt kunder, stärka varumärket m.m.

När syftena är formulerade är det dags att titta på vilka metoder man skall använda för att uppnå dem. Att lansera eller utveckla en webbplats är i de flesta fall oumbärligt och lika självklart som att man skall finnas i telefonkatalogen. Andra metoder som står till buds är t.ex. annonsverktyg som google AdWords, utnyttjande av bloggar osv. Men trots allt kretsar webbstrategin nästan alltid kring organisationens webbplats.

Att definiera webbplatsens målgrupper är ett kritiskt steg. Om organisationen i sin marknadsföring redan arbetar med färdiga målgrupper gäller det att föra analysen ett steg vidare och fundera på vilka av dessa målgrupper som kan nås genom Internet. Att vara medveten om sina målgrupper, deras intressen och beteenden, är nödvändigt då man utformar webbplatsens design och innehåll: bilder, texter och layout måste få besökarna att känna sig välkomna, inte bortstötta.

När målgrupperna är definierade är det dags att fastställa konkreta mål för strategin. Målen måste vara formulerade så att de kan följas upp med jämna mellanrum och ligga till grund för utvärdering av strategin. Om målen inte uppfylls kan det vara dags att ändra något i sin strategi. Kanske man borde prova andra metoder eller omvärdera målgruppen behov?

Mål kan mätas på många sätt: försäljningssiffror, besöksstatistik, antal klick på annonser, kundenkäter mm. Ju mer webbcentrerad verksamheten är desto mer nytta kan man få av besöksstatistiken. Utöver den enklaste tillämpningen - dvs. att mäta mängden besökare - kan man utläsa vad de sökte på eller vilka länkar de klickade på för att komma till webbplatsen, vilken sida de besöker först, vilka sidor de har problem med och avslutar sitt besök på, vilka länder besökarna kommer ifrån osv. Här öppnar sig webbanalysens hela värld för den som vill utforska den.

Vem behöver då en webbstrategi? Svaret är att alla har en, i värsta fall motstridig, webbstrategi och agerar utifrån den, vare sig de vet det eller inte. Och även om intuition är en god egenskap vinner man i längden på att medvetet formulera och utveckla sin strategi.